ME&MY

När Junie var bebis fick hon inte bära rosa, det var endast då hon ärvde kläder från min fostersyster som det var ok. Sen fick hon inte leka med opedagogiska leksaker och fick hon en ponny av någon så jämnade jag och hennes pappa upp med att köpa en bil osv. Hennes första docka var mörkhyad och hon har redan som bebis fått veta att kärleken är könlös. Vi höll henne strängt ifrån kommersiella barnprogram och konsumtion. Sen trycker den egna viljan och samhället på och man släpper på vissa saker motvilligt och frivilligt för att sen släppa på principerna mer och mer tills man är helt lost eller mindre radikal beroende på hur man vill se det. Jag har inte levt efter dessa regler som jag då satte upp. Dels för att jag inte längre tycker att vissa saker är lika viktiga på det sätt som jag ville förmedla dem. Jag tycker mina barn får se på Disney och leka prinsessor idag. Bara det finns en medvetenhet hos oss föräldrar som påtalar och väver in budskap som är tydliga. T.ex. att det inte finns något som är tjejigt kontra killigt bortsätt från vårt biologiska arv, att vi alla är individer som förtjänar samma utrymme här på jorden oavsett ursprung, kön eller ekonomisk situation. Jag är inte orolig längre som jag var då vid 20 års ålder, över att misslyckas med detta utan då behövde jag en mall att leva efter för att vara få hjälp med mina ståndpunkter. Jag vet att mina flickor får ta del av min önskan om en jämställd värld utan diskriminering och orättvisor. I allt jag gör finns det alltid en tanke som ofta är helt omedveten och kommer naturligt inom mig. Det är för att mina föräldrar uppfostrat mig så och gett mig grunden till den människosyn jag har idag. Jag kommer att lyckas förmedla vidare den till mina barn, det är jag övertygad om. Att ha genusperspektiv är för mig självklart och när debatten blommar upp då och då blir jag lika förundrad varje gång, att vi inte kommit längre? Men jag är glad att det diskuteras tills alla förstår grejen! På grund av min medvetenhet vågar jag låta mina barn vara som de vill, alltså vill Millie gå i sina klänningar dag ut och dag in så får hon väl det? Och leker hon och Thelma såna där mähäiga töntiga prinsessor som i sagorna så måste de få göra det, det betyder inte att de skulle bete sig så i verkliga livet. Visst kan det ge fel signaler men där finns vi föräldrar för att fånga upp funderingar, för att ge svar och för att skilja fantasi från verklighet. Spindelmannen likaså, jag vet inte vad han representerar som förebild men han är inte på riktigt! Det är inte kläderna vi bär, inte samhällets eller mediernas påverkan som är det avgörande för hur våra barns värderingar kommer att bli, det påverkar oss i allra högsta grad men det är inget som är avgörande! Det är heller inte skolans ansvar att uppfostra, så som man hör skräckhistorier om. Utan det är vårt ansvar som föräldrar att ge våra barn en bra grogrund inför framtiden! Rom byggdes inte på en dag som man så fint säger och människor måste sluta skylla på samhället. Vårt samhälle är i ständig utveckling och vi försöker förändra och förbättra det. Något vi alla ska hjälpas åt med. Det är också ett ansvar jag tycker vi med rösträtt har, men framförallt ska vi ta ansvar för hur vi uppfostrar våra barn! Hjälpa dem! Ja jag låter som en frälst men det är ju faktiskt så att de en dag ska ta över efter oss! Fundera över vad det är för värderingar du förmedlar och sök insikt i vad det får för konsekvenser. Amen.